16 saker jag önskar

• Jag önskar jag var bra på nåt. Jag menar riktigt bra. Något som man kan pyssla med, typ måla eller sy. Ja, vissa saker kan man lära sig. Som sy, det måste man lära sig, sen kan man ha en viss fallenhet för det. Måla kan man nog också lära sig, men det är talang ändå en stor del (fast det kanske ligger lite i betraktarens ögon också). Men jag har inte tålamod att lära mig. Jag vill ha talang.
   
• Jag önskar jag hade en sekretär. En gammal sådan med lönnfack, den får gärna vara sådär halvmörkbrun också. Jag vet inte vad träslaget heter, men viktigast att jag vet. Jag såg en jättefin i Finland, men den var dyr och så var den i Finland. Men en dag när jag har pengar och plats ska jag köpa mig en.
   
• Jag önskar jag hade musikalfilmen Newsies. Den handlar om ett gäng fattiga killar som bor i New York som säljer tidningar men så höjer dom tidningspriserna och killarna går i strejk. Jag såg den när jag var yngre och vad jag minns tyckte jag den var fantastisk och så var jag lite kär i en av skådespelarna. Den finns ingenstans att få tag på, förutom om jag skulle beställa den från USA men då fungerar den ju inte på dvd-spelarna här i Sverige.
   
• Jag önskar jag hade en tatuering, på armen. Men det kostar så mycket så det får också vänta tills jag har pengar. Men någon gång i framtiden så.
   
• Jag önskar jag hade massor med bra böcker. Så att man alltid har något att läsa, under vårterminen nu så läste jag ut kanske 10-15 böcker, så det går ju åt några stycken och det är så himla tråkigt när jag inte har något att läsa. Jag läser ju varje dag, i alla fall 40 minuter innan jag går och lägger mig.
   
• Jag önskar att livet vore som en musikal. Tänk vad roligt allt hade varit då! Gå på stan och plötsligt börjar brister någon ut i sång och alla kan bara hänga på, dansa och sjunga. Det vore fint det. Jag tror världen vore lite gladare då.
   
• Jag önskar kurslitteratur vore lika intressant att läsa som vanlig skönlitteratur, man skulle lära sig mer då. Vissa författare till kurslitteratur skriver så ointressant att det är en pina att ta sig igenom. Eller använder ett språk som är svårförståeligt och bara blir löjligt, lite nu-jäklar-ska-jag-visa-att-jag-är-professor-aktigt. Fruktansvärt tråkigt.
   
• Jag önskar jag hade smalare smalben/anklar, japp du läste rätt. Jag vill ha smalare anklar, jag hoppas jag tänker rätt nu med vilken del jag menar. Men ja, dom är finare smalare och det önskar jag att jag hade.
   
• Jag önskar jag hade ett extrajobb som jag tycker om. Ni vet ett sånt där jobb med bra tider, bra arbetskollegor, bra arbetsplats och ett roligt jobb. Ja precis ett sånt jobb som inte existerar. Det vill jag ha.
   
• Jag önskar jag får bli gammal med någon fin person som jag kan hålla armkrok med. Dricka kaffe (som jag just nu inte gillar), äta kakor och kolla på antikrundan.
   
• Jag önskar också att när jag blir gammal att jag gillar att läsa, kolla på filmer som är skräck, thriller och övernaturliga/fantasy och att jag gillar kriminalserier och att jag inte börjar titta på program som är i stil med Bingolotto och Lotta på Liseberg.
   
• Jag önskar jag hade Stringhyllor, gärna tre plans (eller mer). Jag skulle vilja ha en till mitt sovrum och en till mitt vardagsrum. Dom är fina dom, och dyra. Vilket är det främsta anledning till att jag inte äger någon.
   
• Jag önskar jag hade alla fina klänningar jag vill ha. Dom där fina retro klänningarna á la 50tal. Men dom kostar ganska många fina slantar och som vanligt har jag inte pengar till det. Så det får också vänta till den dagen jag har pengar.
   
• Jag önskar jag var 10 centimeter längre, att jag åtminstone vore 161 centimeter lång. Det känns ju som om jag vid det här laget bara borde gilla läget med att jag är 151 centimeter lång, men jag tror inte jag riktigt gör det. Det är inge kul att vara såhär kort. Jag når inte alltid det jag vill ha i affären, hatthyllor är också svåra att nå, likaså alla hyllplanen i kökskåpen förutom det första då. Jag har svårt att hitta byxor som inte måste sys upp, och de flesta byxor blir inte lika snygga när man måste ta bort 10-15 centimeter på på dem. Långklänningar kan jag näst intill bara glömma och vanliga klänningar brukar jag också behöva sy upp. Det suger, jag lovar. Höra skämt om hur kort jag är hör också till min vardag. Najs.
   
• Jag önskar att allt i livet inte cirkulerade så mycket kring pengar. Det gör verkligen det, vill man hitta på något så kostar det ofta pengar, eller om man vill hälsa på någon vän som bor långt bort så kostar det med. Det är tråkigt att det är så.
   
• Jag önskar att jag slapp laga mat till en person hela tiden. Det är tråkigt och ja, ensamt. Att jag slapp gå ut och ensam och att jag har någon att vara med när jag känner mig som mest ensam. Då skulle jag inte behöva känna så. Det vore fint att hålla någon i handen när man ser på läskiga filmer eller höra någon annans andetag när tystnaden är sådär intensiv på kvällen.