Le Meridien

Här är lite bilder från hotellet (Le Meridien) vi var och bada på i förrgår, världens lyxhotell! När vi kom dit var jag helt säker på att vi gått fel men det visade sig att vi inte hade det. Bilarna som körde in på hotellet söktes igenom både i bakluckan, under huven och i bilen och när de körde fram till dörren kom det något och öppnade dörren åt dem och så. När vi kom till ingången som ni ser på sista bilden så fick vi gå igenom en metalldetektor och lämna vår väska i en sån där skannergrej.Sedan möte en person upp oss och följde med oss upp i hissen, visade oss först gymmet och sen tog han upp oss på taket av hotellet och när vi klev ur hissen och kom till poolen så blev vi nog alla helt lyriska. De hämtade solstolar, en bar stolar en annan madrassen till den och en tredje person bar på handdukar. De ställde upp allt jättefint och när vi låg där och sola och bada kom de emellan åt fram och frågade om vi ville beställa något. Det var helt galet var fint och lyxigt det kändes. De delade även ut vattenflaskor till oss, och vi fick även låna deras dusch och allt det där. Det här är tydligen hotellen där Brad Pitt tagit in på när han varit här i Pune (okej, var tvungen att skriva det, bara för att!). Jag åt även kycklinghamburgare där, vilken var ungefär som himmelriket efter att bara ha ätit vegetariskt sen vi kom hit (köttätare som jag är)! Och när vi beställde maten kom det tre servitörer inbärandes med maten. Man skulle ju kunna tro att det hela kostade massor men badandet kostade bara hundra kronor och maten ca 80 kronor. Helt galet och så jävla värt!

Toalett, mat och dusch

Jag kanske borde berätta lite om hur livet funkar här just nu. Efter några dagar här så börjar man ju vänja sig lite vid saker och ting. Det är så mycket saker som man inte ens tänker på längre eller saker som jag inte tyckte var så jobbiga som jag trodde det skulle vara.

Vi har olika tider varje dag som vi ska iväg på så någon standard tid att stiga upp på finns väl direkt inte. Men när jag stigit upp i alla fall brukar jag käkar frikost. Som brukar bestå av hemmagjord yoghurt med banan och müsli och eventuellt en macka med halvkonstig ost på. Vi har några Maushisar (stavning?) som kommer hem till oss varje dag och lagar mat, städar och diskar, de handlar också maten och lite till frukosten. Maten brukar bestå av någon form av sallad, men sallad här är inte samma sak som hemma. Det brukar alltså vara typ lök, tomat och någon annan grönsak med eller utan yoghurt. Sen till är det såna där platta bröd som jag inte kommer på vad det heter och sen någon grönsaksröra, potatisröra eller någon mer typ av röra. De brukar oftast vara typ två röror eller så. Maten har inte än varit så jättestark tycker jag, eller ja, klart den varit stark men jag dör inte av den! Yoghurten dom gör själva här är faktiskt jättegod. Hur yoghurten görs vet jag inte riktigt men har jag förstått det rätt så görs den på samma sätt som man kan göra hemmagjord viili (vet inte vad det heter på svenska, haha). Man äter förresten inte heller med bestick här, man äter med det där platta brödet. Man river av en bit och sen "plockar" upp mat med det och om man ätit brödet så kör man med fingrarna. Men vi har skedar i lägenheterna såklart som vi kan använda, man äter ju inte yoghurten med fingrarna, hur skulle det se ut? ;)

Duschandet och toalett användandet fungerar ju inte likadant här som hemma. I toaletten får man aldrig kasta papper eftersom rören här är så smala så dom får man slänga i en hink bredvid, jag vet det låter äckligt men what to do. Sen så när man ska spola så fyller man en hink med vatten och häller det i toaletten. Sen när man duschar så får vi sätta på en värmegrej som kokar upp ungefär en hink vatten. Sen så fyller man en hink med det vattnet och blandar med kallvatten från en kran för att hitta sin favorittemperatur. Sedan så tar man en plastkanna som hänger på hinken och helt enkelt häller vattnet över sig. Jag tycker det faktiskt är himla skönt, det är ju inte kallt här och det är (både toa och dusch) smidigare än vad det låter som. I duschen finns det ett fönster men det är liksom aldrig stängt, det är som flera glasrutor som står rakt ut, antagligen för att hålla eventuellt regn ute. Så man står alltså där och duschar med hinkar, känner den speciella lukten utifrån och hör alla nattljud. Mysigt huh?!

Gällande kläder så finns det vissa saker vi måste tänka på. Vi måste exempelvis täcka axlarna, men när vi inte är på studiebesök någonstans så kan vi bara ha linne på oss här på stan. Bara det är breda axelband. Vi ska även täcka benen också ända ner till vaderna. Jag har dock inte köpt så mycket kläder här men jag har köpt två kurtas (indiska klänningar typ) och ett par harem-byxor. Byxorna är föresten himla sköna så ska nog köpa ett par till, det får plats ungefär 2,5 person i dom för det är så mycket tyg. Grejen med kläderna här är ju att inget sitter tajt (förutom tights då, som dom också använder här). Så alla former försvinner ju, så jag känner mig ungefär som en strandad val ibland. Men kläderna är ändå sköna eftersom de är anpassade för vädret här men mina kurtas är nog inget jag kommer ta på mig på fritiden utan endast på praktiken.

Nu blev detta inlägg också väldigt långt så jag avslut nog här och jag ber om ursäkt för eventuella stavfel och dåliga meningsuppbyggnader men jag orkar inte läsa igenom ;) Förresten är blogspot fruktansvärt seg på att ladda upp bilder, så försöker få upp fler på facebook!

Jag och Vickan i kurtas och Jenny har en sari!

Pune - Indien!

Igår kom vi äntligen fram till Pune, efter en lång tid vaken och resande. Resan startade halv sju i Sverige och vi var framme här i Pune halv sju (lokal tid) på söndagen. Resan gick för övrigt bra, flyget var dock en timme försenat och mitt säte, på flyget mellan Istanbul och Mumbai, var sönder! Så jag satt upprätt i över sex timmar, totalt på de båda flygen vi fick ta sov jag väl ungefär en timme. Men flygplanet mellan Istanbul och Mumbai var världens bästa, jag älskade planet, det finns unge ungefär en miljon filmer att välja mellan och även tv-serier och dokumentärer. Världens bästa grej! Sen var resan från Mumbai till Pune en upplevelse i sig. Världens skumpigaste resa, jag lyfte till och med från sätet två gånger. Men där lyckades jag ändå (mirakulöst) få sova ett litet tag, jag var så trött att ögonen gjorde ont. Men jag kände mig ändå lagom förstörd när vi kom fram till vår lägenhet. Så det blev att installera sig lite grann och sen lägga sig på sin 15 cm tjocka madrass och sova och resten av dagen sov vi och letade oss till en affär och köpte yoghurt och müsli. En skön kväll blev det ändå, vi käkade lite satt på balkongen och snackade och försökte förstå att vi äntligen har kommit fram till Pune. Lägenheten är föresten helt okej, inte alls mycket möbler men jag trivs faktiskt, känns himla bra med människorna jag bor och jag bara trivs helt enkelt. Lite ovant är det förstås men som sagt, jag trivs!

Idag  har vi varit ut med guider här i den gigantiska stan. Det var bra men himla rörigt! Vår guide pratade i alla fall bra engelska, men med den indiska brytningen dom har så kan det vara svårt att höra vad dom säger ibland. Men vi fick i alla fall se vart sjukhus ligget, gallerior (och nej, än så länge har vi inte sett något galleria som ens påminner om våra hemma), biograf och massa sådana saker. Men jag kommer inte alls ihåg vart något av det ligger. Vi åkte med en rickshaw (stavning?) till vissa ställen så då tappade jag bort mig helt. Så, när vi åkte denna mini-taxi så fick vi också uppleva trafiken från alla håll! Det känns som om det i princip inte finns några trafikregler. Man kör så nära varandra man kan, tutar gärna konstant och så gör man en u-sväng när man plötsligt kommer på att man vill åt andra hållet. Det är alltså helt galet. Sen att gå över vägen är helt enkelt läskigt med den trafiken det är. Det är meningen att man bara ska börja gå över vägen när det passar och sen slänga upp handen och ”stoppa” trafiken. Vi har inte försökt själva än, utan vår guide fick visa oss idag hur man gör. Vilket gjorde att man kände sig som en femåring. Men på något sätt måste man väl lära sig! Vi har idag också fixat telefoner med indiskt nummer samt Internet. Vilken är smidigt, dock så är ju hastigheten på Internet något vi kunde hitta i Sverige när man fortfarande ringde upp det. Så jag lyckades bara ladda upp en bild, såklart på mig själv! Bilden är från flyget mellan Istanbul och Mumbai och jag upptäckte hur fantastisk tv-grejen var, haha :)

Tiderna här i Indien är förresterna väldigt ungefärliga. Det är bara att räkna med –ish tider hela tiden. Vi skulle exempelvis idag vara tillbaka i lägenheten vid tre (efter guidad tur och lunch) men vi fick in maten på restaurangen vid tre. Men det är bara att vänja sig, och det är faktiskt ganska skönt med dessa tider, det är bara att acceptera och surrender som vår handledare här sa.

Jag avslutar detta svamliga (och långa!) inlägg här, jag vet inte hur ofta och när jag kommer att uppdatera men jag försöker göra det så ofta jag kan. Just nu är jag ganska trött eftersom det är mycket intryck. Men jag hoppas alla har det bra där hemma och skriv gärna vad som händer där!

Jag ska inte till djungeln

Idag har jag ätit lunch på stan med Moa, jag åt heta räkor med pasta. Det var så himmelskt gott att mina smaklökar nästan dansande tango i munnen på mig. Sen gick jag in på Åhléns för att köpa med lite böcker till Indien, och därifrån kom jag med fyra böcker och en väska. Jag har kollat på en väska där förut, sen var den på rea förra veckan men jag valde att vänta och idag, ja idag när jag kom in så var det halva reapriset! Då var det nog mina shoppingglada celler i kroppen som dansade tango. Så för fjuttiga 100 kronor fick den där väskan som jag trånat efter följa med hem. Fint! Fixade även lite vuxenpoäng idag och gick in på Forex och växla pengar, och kan bara konstatera att det kommer bli krångligt att börja räkna i rupees, 500 kronor blev 3170 rupees. Men jag har ändå tre månader att hinna vänja mig på så det borde ju gå. Efter dagens shoppande så har jag några få saker att köpa kvar till Indien; myggspray, impregnerat myggnät, vattenreningstabletter och solskyddskräm. Det låter som jag ska till djungeln med alla dom sakerna men så är inte riktigt fallet, men det är väl bra att ha grejer därborta iaf! :) Nu ska jag börja med det fruktansvärt tråkiga uppgiften och sen vid fem ska jag in till stan igen!

Städa, skriva, umgås, äta

Idag är det det ungefär fem dagar tills jag åker till Indien. Jag har börjat få bort alla mina saker från lägenheten, så nu ligger mycket saker/kläder/skor nerpackade i påsar och kartonger. Man upptäcker verkligen hur mycket fint och hur mycket skit man äger när allt ska packas undan. Jag rensar bort ungefär en miljard saker och kläder som jag inte använt senaste året. Känns bra! Men det är fortfarande stökigt här så idag ska jag fortsätta plocka undan och så ska jag dammsuga. Jag ska även börja skriva på min förberedande uppgift som ska vara klar innan jag åker. Sen vid fem får jag besök av Moa och av Maria och Björn. Vi ska laga mat, fläskfilé it is (måste jag passa på nu innan jag sticker iväg till de vegetariska-sörjornas land). Fint. Det är mycket som ska hinnas med nu innan lördag. Men allt det löser väl sig också, på ett eller annat sätt!

Nyårsafton 2011

Nyårsafton var ju förra veckan, det firade jag hemma hos Björn och Maria. Det var en riktigt bra kväll. Vi åt fruktansvärt god mat, skickade upp såna där lyktor, spelade spel, hängde lite med Fia och så spelade wii också. Jag hade faktiskt med mig kameran också, det har ju blivit lite dåligt med den dom senaste månaderna, har ju mest blivit bilder med telefonen. Men nu så! Nu när jag ska snart åka iväg så är det lika bra att jag vänjer mig med kameran igen också. Så här får ni lite bilder från min nyårsafton 2011!

Jag firade in det nya året med min gula klänning från London, lila ögonskugga och jättemycket utväxt.

Matlagning.

Matlagning.

Världens roligast potatisskivargrej! Jag var alltså ansvarig över potatisskivandet. Det var jättekul måste jag erkänna! I alla fall när man hade den där braiga grejen :)

Konjak till såsen, även den första konjaken jag någonsin köpt! "Den billigaste konjaken nu har, tack".

Bordet var dukat med både stjärnor och serpentiner, fint!

Förrätten! Toast skagen. Allt hemmagjort! Ja, alltså, röran och det...

Huvudrätten! Oxfilé och potatiskaka med konjakssås och haricoverts.

Efterrätten! Vitchoklad pannacotta med hallonsorbé och hallonröra! Så himla gott och även här var allt gjort från grunden.

Spel!

Även jag fastnade lite bild, suddig... men ändå.

Det här med att skicka upp lyktor är en konst. Därför fick Björn och Maria göra det!

Och så slog klockan tolv och plötsligt var det 2012!

10 saker jag tror jag kommer att sakna

Jag tänker att det mer tid kvar tills jag ska åka till Indien än vad det egentligen är. I min värld känns det som det är flera veckor men egentligen är det bara 2,5 vecka kvar, eller 17 dagar eller 408 timmar eller 24480 minuter om man så vill säga det på det viset. DET är helt galet. Jag en del att kvar att fixa tills dess, bland annat packa resväska och packa ner min lägenhet eftersom jag ska hyra ut den när jag är borta. Men jag har kommit fram till att det flera saker jag kommer att sakna medan jag är borta. Flera saker jag åtminstone tror att jag kommer sakna, och några av dessa tänkte jag dela med mig av till er:

• Min säng. mina egna riktiga säng som står på ben. Alltså, jag kommer sova på en tunn madrass på golvet därborta. Så att få sova mer än två decimeter över golvet kommer nog kännas riktigt bra när jag väl får göra det. Och ingenting är ju bättre än ens egna säng!
   
• Känslan får i magen efter att ha haft en himla fin utgång med fina människor. Stå på dansgolvet med dom människorna och dansa till bra (och dålig) musik och bara vara! Och sen komma hem och landa sin egen säng. Nej, det är inte sängen jag igen vill berätta att jag kommer att sakna utan den där känslan. Känslan som sitter sådär långt ner i magen och allt bara känns fruktansvärt bra
   
• Min stavmixer. Det måste vara guds gåva till smoothie-älskaren. Återigen vill jag säga att det är världens bästa grej!
   
• Att komma hem till min egna lägenhet, att efter ha haft en evighetslång dag i skolan och bara kunna komma hem. Trött och jävlig, och få lägga sig i soffan och göra ingenting.
   
• Veta vart allting finns och vad man kan göra. Ja självklart kommer jag lära mig att hitta i Pune också, kanske inte jättebra men jag kommer lära mig vad man kan hitta på. Men det kommer inte vara samma sak, här i stan hittar man ju nästan lika bra som man hittar i sin lägenhet!
   
• Få storstäda hela lägenheten, laga världens (med studentmått mätt) lyxmiddag, hoppa in i duschen och sen få äta maten i min nya städade lägenhet med tända ljus och kolla på någon bra serie! Det är himla fint. Okej, det kan vara en smula deprimerade också eftersom jag gör det ensam. Men ändå, jag kommer nog ändå sakna det.
   
• Köra bil och åka bil i svensktrafik. Nu låter det som att jag kommer att köra bil därborta men det ska jag förstås inte, men jag kommer att sakna att köra bil. Lyssna på hög musik och sjunga som om ingen hör (ingen hör ju faktiskt) när man är på väg någonstans. Nu brukar jag inte göra några längre roadtripar men dom få minuterna det tar att köra till Valskog eller Köping brukar vara himla fina.
   
• Nötfärs/Blandfärs i matlagning. Behöver väl ingen närmare förklaring.
   
• Allt mitt smink, ytligt jag vet. Men det är ju bland det roligaste som finns. Jag tror nämligen inte det är värt att packa med sig 10 kg smink för att sedan använda det och slutligen svettas bort det.
   
• Sen kommer jag ju självklart sakna alla fina människor jag har här i Örebro och på andra ställen runt om i Sverige. Och såklart Linda som jag brukar ringa ungefär 3456 gånger om dagen ungefär. Så man kan säga att hon får lite semester nu, men sen när jag kommer hem kommer jag ha tre månader att ringa ikapp! Jag kommer också sakna mamma och pappa såklart. Men jag tänker att den här punkten är så himla självklart att den egentligen inte behövs, men jag ville lyfta fram det ändå (ifall någon skulle känna att det var ohyffsat att jag inte tog med det).